Hur jobbar Luleå för den romska och våra andra minoriteter?

Enligt en artikel i Kuriren 2021-08-16 beskrivs en romsk kvinna ha nekats bostad i något av Luleå bostadsbolag. Kvinnan har under hela sin tid i Luleå upplevt sig ”bevakad” och blivit anklagad gång på gång att ha stulit ”mattor” m.m. i tvättstugan.

Situationen för romer i Luleå och Sverige är svår. Det finns mellan 50-100tusen romer i Sverige idag, och många döljer sitt ursprung för att inte riskera att bli utpekad. Romerna har i lång tid utsatts för förföljelse, trakasserier och diskriminering.

Luleå kommun stoltserar att vara en öppen och tolerant kommun men frågan är om kommunen fortfarande har strukturer och kultur som missgynnar romer och andra minoriteter. Artikeln i Kuriren tyder på att vi fortsatt har det så, dock inte klarlagt vart det sker.

Enligt en nulägesbeskrivning från Boverket (2018) framgår det att många romer väljer att dölja sitt ursprung för att lättare få bostad och anmäler inte om de blir diskriminerade. Rapporten bygger på intervjuer med både romer och bostadsbolag och det visar sig att det finns ett stort glapp mellan hur de uppfattar romernas situation på bostadsmarknaden.

De intervjuade romerna ser återkommande, strukturella problem medan de intervjuade bostadsbolagen menar att diskrimineringen inte finns i deras uthyrningsprocesser.

I rapporten framkommer berättelser från romer om att de blir kallade ”zigenare” eller ”tattare” av både hyresvärdar och grannar och anklagade för stölder.

Mina frågor till kommunalrådet Carina Sammeli är därför:

• Hur jobbar Lulebo för att inte diskriminera minoriteter?
• Hur jobbar övriga Luleå kommuns bolag och förvaltningar för att inkludera den romska minoriteten i Luleå?
• Vad avser kommunalrådet framöver att göra för våra erkända minoriteter (samer, sverigefinnar, tornedalingar, romer och judar) i Luleå?

Luleå 2021-08-16

Thomas Söderström (L)